Nyhetsbrevet: En blå våg i USA och oväntat liberalt i Nederländerna

👉 Svågerpolitik på Substack • Prenumerera gratis!

Välkommen till det första nyhetsbrevet från Svågerpolitik. Här sammanfattar vi veckans viktigaste utrikespolitiska händelser – och ger dig, förhoppningsvis, nya insikter på några minuter.

USA

I tisdags blev den verklighet, den omtalade blå vågen. Demokraterna svepte flera delstatsval – guvernörsposterna i Virginia (Abigail Spanberger) och New Jersey (Mikie Sherrill) samt “the grand prize”, borgmästarposten i New York (Zohran Mamdani) – den 5 november, tio månader in i Trumps andra mandatperiod.

Vallokalsundersökningar visade att ekonomin var väljarnas främsta oro, och över hälften såg sin röst som anti-Trump. Resultaten ger demokraterna momentum inför mellanårsvalet 2026 och visar på ett sjunkande stöd för Donald Trump.

Nancy Pelosi, 85, meddelade att hon inte kommer ställa upp för omval när hennes mandat går ut 2027. Hon har representerat San Francisco i kongressen sedan 1987 och var den första kvinnliga talmannen i representanthuset. Hennes avgång väntas sätta fart på en intensiv valkampanj i Kalifornien, där flera demokrater redan har siktet inställt på hennes “säkra” plats. Hennes beslut kan också bli en signal för andra äldre demokrater att följa efter. Många tror att hennes tidigare vicetalman Steny Hoyer blir nästa att avgå. Pelosi beskrivs som en av de mest inflytelserika lagstiftarna i modern amerikansk historia, känd för att driva igenom viktiga reformer som Affordable Care Act, även känd som Obamacare.

Nedstängningen av USA:s federala myndigheter nådde dag 38 i dag, fredag, och är nu den längsta i landets historia. Störningar i flygtrafiken på grund av personalbrist fortsätter att påverka resenärer över hela landet. President Trump upprepade att han inte kommer att förhandla med demokraterna förrän regeringen återöppnas.

NEDERLÄNDERNA

Det socialliberala partiet D66 besegrade Geert Wilders med minimal marginal. D66, lett av Rob Jetten, 38, vann det nederländska valet den 29 oktober med 16,89 procent av rösterna mot Geert Wilders högerextrema PVV:s 16,75 procent. Båda partierna får 26 platser i parlamentet, men D66:s numerära röstvinst ger dem första försöket att bilda regering.

Wilders förlorade 11 platser efter att hans koalitionsregering kollapsade på grund av interna stridigheter kring migrationspolitik, och Jetten kan bli landets yngsta och första öppet homosexuella regeringschef.​

28 500 röster

Marginalen som D66 vann med över PVV – mindre än 0,3 procent.​ Totalt röstade strax över 10 miljoner personer.

D66 drog igång koalitionssamtal den 4 november efter den knappa valsegern. För att säkra en majoritet på 76 platser i underhuset behöver D66 minst tre ytterligare samarbetspartners i det fragmenterade nederländska politiska landskapet. Wilders har antytt valfusk på sociala medier, påståenden som tillbakavisades av både lokala myndigheter och det oberoende valrådet, som certifierade resultatet den 7 november.

Valförhandlaren, den tidigare ministern Wouter Koolmees, har träffat alla 15 partiledare individuellt för att sondera möjligheterna till regeringsbildning.

TANZANIA

Säkerhetsstyrkor i Tanzania har dödat minst 10 personer, enligt uppgift från FN, och skadat många fler under protester mot valet den 29 oktober, där president Samia Suluhu Hassan vann med 97,66 procent av rösterna. Human Rights Watch rapporterade att poliser och civilklädda individer sköt både demonstranter och förbipasserande under och efter valdagen. Oppositionen uppmanade till bojkott av valet och internationella observatörer varnar för demokratisk regression i Östafrika.​ Man hävdar också att flera hundra personer har dödats.

Den 65-åriga Hassan svors in för en andra mandatperiod den 3 november. Ceremonin var stängd för allmänheten på grund av de fortsatta protesterna.

97,66%

President Samia Suluhu Hassans rapporterade andel av rösterna i det omstridda Tanzaniavalet.​

VÄSTAFRIKA – SAHEL

FN:s säkerhetsråd höll i november ett öppet möte om hur fredsarbetet i Västafrika kan stärkas. Fokus var den växande terrorismen i Burkina Faso, Mali och Niger. Terrorgruppen JNIM (Jama’at Nusrat al-Islam wal-Muslimin) har blivit starkare och blockerar nu tillfartsvägar till städer som Kayes och Nioro i sydvästra Mali. Det orsakar bränslebrist och stör ekonomin.

Gruppen har också ökat sina attacker mot bränsletransporter och gruvföretag, och antalet kidnappningar har stigit.

EU – BRYSSEL

Efter maratonförhandlingar i Bryssel kom EU:s miljöministrar till slut fram till ett klimatmål för 2040. Utsläppen ska minska med 90 procent jämfört med 1990, men det finns en hake – länder får köpa utländska koldioxidkrediter för att täcka 5 procent av minskningen. Det betyder att bara 85 procent av reduktionen behöver ske inom EU:s gränser. Miljöorganisationer som Greenpeace och WWF är kritiska och menar att EU outsourcar klimatarbetet istället för att göra jobbet hemma. EU kommer att presentera sitt mål på klimatkonferensen COP30 i Brasilien som börjar den 10 november. Medlemsländerna enades också om ett mål för 2035 på mellan 66,25 och 72,5 procents utsläppsminskning.​

COP30

EU ska presentera sina klimatmål på konferensen i Brasilien, som börjar den 10 november.

KANADA

En kanadensisk oppositionsledamot, Chris d’Entremont från Nova Scotia, anslöt sig till premiärminister Mark Carneys styrande liberala parti den 4 november. Händelsen beskrevs allmänt som en politisk kupp i anslutning till budgetsläppet. d’Entremont sa att han delar Carneys prioriteringar i ekonomiska frågor, särskilt kring infrastruktur och tillväxt. Sidbytet gör att liberalerna nu bara är två mandat ifrån att ha en majoritetsregering.

STORBRITANNIEN

Storbritannien ökar sitt stöd till Libanon. Storbritanniens Mellanösternminister Hamish Falconer besökte Libanon den 3-4 november och bekräftade brittiskt stöd till de libanesiska väpnade styrkorna genom nya operativa baser och träning. Falconer träffade bland andra president Joseph Aoun, premiärminister Nawaf Salam och arméchef general Rodolph Haykal för att diskutera olika säkerhetsreformer.

IRAK

Irak håller parlamentsval den 11 november. Över 21 miljoner irakier är röstberättigade när 329 platser i representantrådet ligger i vågskålen. Valet sker i ett spänt läge, med omfattande politisk instabilitet. Premiärminister Mohammed Shia al-Sudani siktar på att säkra en andra mandatperiod medan den shiamuslimska alliansen Coordination Framework dominerar, men är splittrad. Valet bojkottas av Muqtada al-Sadr, som står bakom den populistiska Sadrist-rörelsen, vilket därmed kan pressa dess legitimitet. Sammanfattningsvis gör detta en regeringsbildning mycket osäker.

ISRAEL

Generalmajor Yifat Tomer-Yerushalmi, Israels militära chefsjurist, arresterades den 3 november. Detta efter att ha erkänt att hon godkänt att en video som visar soldater misshandla en palestinsk fånge vid Sde Teiman-fängelset läcktes. Videon från augusti 2024 ledde till internationell kritik. Fem soldater åtalades i februari 2025 för att bland annat ha stuckit fången med ett vasst föremål i ändtarmen. Skandalen har blivit en nationell politisk kris, då premiärminister Netanyahu kallade läckan den mest “allvarliga PR-attacken” mot Israel i landets historia.

Kazakhstan går med i de så kallade Abraham-avtalen, som ska främja normalisering mellan Israel och muslimska länder. Landet blir den första nya medlemmen sedan 2020. Trump meddelade beslutet under torsdagen efter ett möte med Kazakstans president Tokayev i Vita huset. Egentligen är det mest symboliskt – Kazakhstan och Israel har haft diplomatiska förbindelser sedan 1992, så det är ingen revolutionerande förändring. Trump säger att det här bara är början och att fler länder står på tur att ansluta sig. USA-presidenten hoppas få med Saudiarabien, även om det verkar vara en knepigare uppgift.

QATAR – FN-TOPPMÖTE

FN:s andra World Summit for Social Development avslutades igår, 6 november, i Qatar. På toppmötet antogs “Doha Political Declaration”, som fick brett internationellt stöd. Mötet, som anordnades 30 år efter Köpenhamnsmötet 1995, samlade cirka 40 statschefer, 170 ministrar och 14 000 delegater från hela världen.

Deklarationen bekräftar globala åtaganden att utrota fattigdom, skapa anständiga jobb och främja social inkludering. Fokus ligger på universellt socialt skydd och digital transformation. FN:s generalsekreterare António Guterres kallade deklarationen för en “booster shot for development”, och betonade att nästan 700 miljoner människor fortfarande lever i extrem fattigdom. Nu fortsätter arbetet med fokus på implementering av åtagandena genom nationell och internationell samverkan.​

Inte prenumerant än? Här nedan blir du det – helt gratis!