Svågerpolitik.se – Nyheter och reflektioner om politik – i Sverige och världen
Hon anklagas för att ha smugglat ut en gängledare ur fängelse och för att arrangera “knarkfester” åt det ökända syndikatet Tren de Aragua. Modellen och influeraren “Rosita” har hamnat i skottgluggen för USA:s press på Maduro-regimen i Venezuela.
Veckans val inkluderar en rysare i Honduras – och slutet för världens längst sittande demokratiskt valde ledare.
👉 Svågerpolitik på Substack • Prenumerera gratis!
Medan Washington riktar in sig på kändisar med påstådda maffiaband, anklagas en president för att ha iscensatt sin egen militärkupp för att slippa förlora makten – och en obevakad lastbil i Tyskland länsades på 20 000 patroner.
GRÄNSER & SANKTIONER
USA:s militära och diplomatiska press på Venezuela har intensifierats, med hot om invasion och nya sanktioner mot Maduro-regimen.
En av de som drabbas av USA:s ekonomiska sanktioner är underhållaren Jimena Romina Araya Navarro, som också är känd under namnet Rosita. Det amerikanska finansdepartementet beskriver henne som “DJ, skådespelare, och en modell med miljoner av följare på sociala medier”. Hon ingår i en grupp personer som påstås vara “inblandade i att hålla knarkfester för att gynna” den Venezuela-baserade kriminella organisationen Tren de Aragua.
Hon påstås ha hjälpt den “ökända chefen” för organisationen, Héctor Rusthenford Guerrero Flores (även känd som Niño Guerrero), “att fly från Tocorón-fängelset i Venezuela 2012”. Det amerikanska finansdepartementet antyder också i sitt uttalande att Jimena är “romantiskt kopplad” till Guerrero.
11 000
Så många tunnland mark kommer den nya barriären på Västbanken skära av för palestinska bönder.
Israeliska armén (IDF) har inlett bygget av en ny, 22 kilometer lång barriär djupt inne i Jordandalen som en del av projektet “Hut HaShani” (Den röda tråden). Stängslet, som byggs cirka tolv kilometer från den jordanska gränsen, kommer att skära av palestinska bönder från cirka 11 000 tunnland av deras mark och omringa byn Khirbet Yarza på Västbanken. IDF hävdar att barriären är nödvändig för att stoppa vapensmuggling och skydda bosättare, medan kritiker menar att det rör sig om en annektering som tvingar bort lokalbefolkningen.
Enligt armén måste byggnader och infrastruktur – som bostäder, fårhagar, vattencisterner och växtlighet – rivas för att de ligger för nära den planerade barriärens sträckning. Invånarna gavs endast ett fåtal dagar att överklaga de omfattande rivningsbesluten.
Palestinier har få reella juridiska möjligheter att stoppa rivningar, eftersom den första instansen är den israeliska civilförvaltningen som sällan godkänner överklaganden. De kan därefter vända sig till Högsta domstolen, men domstolen går nästan uteslutande på militärens linje när staten hävdar att rivningarna sker av säkerhetsskäl. Internationella instanser som ICJ erbjuder långsiktigt diplomatiskt stöd, men saknar makt att stoppa akuta rivningsbeslut på marken.
När gulfstaternas samarbetsråd (GCC) höll sitt årliga toppmöte i Bahrain under onsdagen riktades blickarna snabbt mot en ovanlig gäst – Italiens premiärminister Giorgia Meloni. Hennes inbjudan, som enda utländska ledare, markerar en tydlig diplomatisk strategi från rådets sida att stärka banden med Europa, bortom enbart handel.
I den avslutande Sakhir-deklarationen enades medlemsstaterna om att bredda sitt samarbete. Fokus flyttas nu från traditionell oljepolitik till gemensamma satsningar artificiell intelligens [Anm: Källan Asharq Al-Awsat ägs av saudiska kungafamiljen], cybersäkerhet och en fullständig tullunion. Målet är att göra regionen till en sammanlänkad ekonomisk maktfaktor snarare än en samling oljenationer.
Mötet präglades av det spända läget mellan Israel och Iran. GCC-ledarna bekräftade principen om att regionens säkerhet är “odelbar” – ett angrepp på en medlemsstat betraktas som ett angrepp på alla.
I en ny rapport varnar OECD för att den globala ekonomins motståndskraft kommer att prövas. Organisationen pekar ut de fulla effekterna av USA:s handelstullar och den snabba utvecklingen inom artificiell intelligens (AI) som betydande riskfaktorer. Trots att AI-investeringar hittills har dämpat effekterna av tullarna menar OECD att de ökade kostnaderna för företag och konsumenter snart kommer att slå igenom.
LÅST KRING UKRAINA
Donald Trumps särskilda sändebud, fastighetsmogulen Steve Witkoff och svärsonen Jared Kushner, fick lämna Moskva utan det genombrott man hoppats på. Duon, som i oktober lyckades förhandla fram ett uppmärksammat vapenstillestånd i Gaza, mötte Vladimir Putin för att diskutera en fredsplan för Ukraina men samtalen beskrivs som resultatlösa.
Läget vid förhandlingsbordet är låst och komplext. Ryssland pressas hårt ekonomiskt av att oljeintäkterna rasat med 35 procent, men har samtidigt stärkt sin militära position genom att inta ukrainska nyckelstaden Pokrovsk. Ukraina tvingas nu samla sina europeiska allierade för att hantera ett alltmer osäkert läge där kriget fortsätter med oförminskad styrka.
Dottern till Sydafrikas tidigare president Jacob Zuma, Duduzile Zuma-Sambudla, har lämnat sin plats i parlamentet efter anklagelser om att hon rekryterat legosoldater till Rysslands krig i Ukraina. Hon utreds nu av polis för att ha lurat sydafrikanska män att ta vad de trodde var välbetalda säkerhetsjobb, men som i själva verket innebar strid vid fronten.
Händelsen är politiskt känslig, då den sätter fokus på familjen Zuma och deras partis djupa band till Moskva. Skandalen pressar också den sydafrikanska regeringen, som officiellt försöker vara alliansfri, att agera mot ryska påverkansoperationer och rekryteringsförsök i landet.
Frankrikes president Emmanuel Macron inledde i onsdags ett tre dagar långt statsbesök i Kina, hans fjärde sedan han tillträdde. Besöket, som sker på inbjudan av president Xi Jinping, fokuserar på två huvudfrågor – att balansera handelsrelationerna mellan EU och Kina samt att övertyga Peking att påverka Ryssland mot ett vapenstillestånd i Ukraina. Besöket kommer direkt efter ett möte mellan Macron och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i Paris, där de diskuterade en möjlig vapenvila.
Frankrike söker samtidigt fler kinesiska investeringar och lättare tillträde för franska varor, särskilt inom vin- och spritsektorn där landet är Kinas största leverantör.
20 000
Så många patroner stals från en civil lastbil som transporterade ammunition åt det tyska försvaret.
Nästan 20 000 patroner har stulits från en civil lastbil som transporterade ammunition åt tyska försvaret. Händelsen inträffade i Burg, Sachsen-Anhalt, i slutet av november när chauffören lämnade fordonet obevakat på en hotellparkering över natten. Bland stöldgodset finns 10 000 skarpa patroner till pistoler samt lösplugg till automatkarbiner.
Myndigheterna misstänker att stölden kan ha varit planerad och utreder nu händelsen som ett allvarligt säkerhetsbrott. Försvarsministeriet uttrycker stor oro över att den militära materielen ska hamna i kriminella händer, samtidigt som händelsen väcker nya frågor om säkerheten kring transportkedjor i Europa.
VECKANS VAL
Hong Kong håller val till det lagstiftande rådet på söndag, trots att staden fortfarande är i chock efter den katastrofala brand som dödade minst 159 människor. Branden i bostadskomplexet Wang Fuk Court bröt ut 26 november och blev stadens dödligaste brandkatastrof på årtionden. Minst tre personer har gripits av polis för att ha krävt en oberoende utredning av branden, vilket ökat spänningarna.
Beslutet att genomföra valet som planerat 7 december har mött stark kritik från Hong Kong-bor som anser att myndigheterna borde visa större respekt för offren. Regeringen försvarar sig med att det finns en konstitutionell skyldighet att välja nytt lagstiftande råd i tid, eftersom den nuvarande mandatperioden löper ut 31 december.
Endast så kallade “patrioter”, lojala mot Peking, får kandidera i valet. Majoriteten av oppositionens demokratiförespråkare har bannlysts, fängslats eller tvingats i exil.
Presidentvalet i Guinea-Bissau har ogiltigförklarats efter militärkuppen 26 november. Landets valkommission uppger att soldater beslagtagit både röstsedlar och servrar, vilket gör det omöjligt att verifiera valresultatet. Händelsen innebär slutet för den demokratiska processen i landet, där president Umaro Sissoco Embaló nu har avsatts. I en region som redan präglas av politisk oro varnar bedömare för att krisen kan leda till ytterligare destabilisering.
Guinea-Bissau har en lång historia av politisk instabilitet och detta markerar det nionde kuppförsöket eller maktövertagandet sedan självständigheten från Portugal 1974. President Embaló hade tidigare upplöst parlamentet i slutet av 2023 efter ett misslyckat kuppförsök, vilket skapade ett långvarigt politiskt vakuum inför valet. Den nuvarande situationen bekräftar den negativa trenden i Västafrika, där militära ingripanden blivit allt vanligare.
BBC rapporterar om växande misstankar att militärkuppen var iscensatt av president Embaló för att undvika en valförlust. Medan militären hävdar att de ingrep för att stoppa en drogkonspiration, kallar internationella observatörer, som Nigerias ex-president Goodluck Jonathan, händelsen för en “ceremoniell kupp”. Kritiker pekar på att tajmingen – precis innan ett ofördelaktigt valresultat skulle offentliggöras – tyder på att det handlar om en intern maktmanöver för att kringgå demokratin snarare än ett verkligt maktövertagande.
“Tekniskt dödläge”
Det är otroligt jämt i rösträkningen i mellan de två ledande kandidaterna i Honduras presidentval.
Rösträkningen i Honduras presidentval blivit en rysare. Under torsdagen svängde det igen, och Trump-stödda kandidaten Nasry Asfura har nu tagit en knapp ledning över utmanaren Salvador Nasralla. Med drygt 84 procent av rösterna räknade skiljer det mindre än en procentenhet mellan kandidaterna i vad som beskrivs som ett “tekniskt dödläge”.
Dramatiken har skruvats upp ytterligare av att USA:s president Donald Trump mitt under räkningen benådat landets tidigare ledare Juan Orlando Hernández, som avtjänade ett långt fängelsestraff för narkotikabrott. Samtidigt har tekniska haverier fått Nasralla att anklaga valmyndigheten för fusk, och utgången ses nu som en avgörande värdemätare på USA:s inflytande i regionen.
Efter 24 år vid makten har St. Vincent och Grenadinernas premiärminister Ralph Gonsalves erkänt sig besegrad. Det oppositionella New Democratic Party (NDP), under ledning av Godwin Friday, vann en jordskredsseger i valet som hölls i slutet av november och säkrade därmed en stark majoritet i parlamentet. Gonsalves var en av världens längst sittande demokratiskt valda ledare, och valresultatet markerar ett historiskt skifte för önationen i Karibien.
En central del i Godwin Fridays program är att stoppa en “brain drain” genom att skapa fler jobb och höja lönerna för unga. Friday har även lovat krafttag mot den ökande gängkriminaliteten och att införa en allmän, nationell sjukförsäkring för alla medborgare.
