Svågerpolitik.se – Nyheter och reflektioner om politik – i Sverige och världen
Ö-nationer kräver besked på COP30, Labour skakar av kupprykten, världens äldste president svors in igen vid 92 – och i Irak testade väljarna ett sargat politiskt system.
👉 Svågerpolitik på Substack • Prenumerera gratis!
Välkommen till Svågerpolitiks nyhetsbrev. Här sammanfattar vi veckans viktigaste utrikespolitiska händelser – och ger dig, förhoppningsvis, nya insikter på några minuter.
COP30 – BRASILIEN
FN:s stora klimattoppmöte COP30 pågår just nu i Belém i brasilianska Amazonas. Fokus ligger på tre saker: Nya nationella klimatplaner till 2035, ett nytt globalt mål för finansiering av klimatanpassningar och hur löften om pengar till “loss and damage”-fonden ska fyllas med faktiska medel.
Små ö-nationer kräver tydliga besked om mer klimatpengar och snabbare utsläppsminskningar från stora utsläpparländer, medan EU och andra rika länder lyfter genomförande och transparens i rapporteringen. Värdlandet Brasilien driver på för starkare skydd av Amazonas och mer stöd till socialt skydd och småbrukare genom den nya Belémdeklarationen om hunger och fattigdom.
Samtidigt har ursprungsbefolkningar och miljöaktivister protesterat inne på mötesområdet mot långsamma beslut och fortsatt fossilutbyggnad, vilket lett till konfrontationer med säkerhetspersonal.
IRAK
Koalitionen “Reconstruction and Change”, ledd av premiärminister Mohammed Shia al-Sudani, blev störst i tisdagens irakiska parlamentsval. Med drygt 1,3 miljoner röster dominerade man i åtta av 18 provinser. Valdeltagandet landade runt 56 procent, en kraftig ökning från 43 procent 2021. Inget block fick egen majoritet, så segdragna regeringsförhandlingar väntar. Valet präglades av bojkotter bland Muqtada al-Sadrs anhängare, särskilt i shiadominerade områden som Bagdad och Najaf, där valdeltagandet blev betydligt lägre.
Parlamentsvalet var ett test av Iraks politiska system efter år av instabilitet. Fördelningen av nyckelposter blir central för både inrikes stabilitet och regionens energipolitik.
56 procent
Så högt blev valdeltagandet i Irak – en rejäl ökning från förra valet 2021, då endast 43 procent röstade.
ISRAEL
UNICEF anklagar Israel för att stoppa cirka 1,6 miljoner sprutor och annan kritisk utrustning till vaccinationskampanjer för barn i Gaza – något som den israeliska militären förnekar. Man säger att man erbjuder internationella organisationer “alternativa lösningar” för att få in nödvändigt bistånd, utan att ge närmare detaljer.
KAMERUN
I Kamerun har Paul Biya, vid 92 års ålder, svurits in för en åttonde mandatperiod efter ett kraftigt ifrågasatt val i oktober. FN-källor uppskattar att minst 48 civila dödades i protester mot valresultatet. Biya anklagade i sitt tal “oansvariga politiker” och diasporaaktivister för våldet – och gav inga tydliga besked om reformer.
Biya är världens äldsta president, och har suttit på sin post sedan 1982. Hans nya mandat sträcker sig nästan fram till hans 100-årsdag.
STORBRITANNIEN
Rykten om en “kupp” mot Storbritanniens premiärminister har dominerat Westminster. En läcka från premiärminister Keir Starmers eget kansli, om att han skulle “slåss mot varje försök att avsätta honom”, satte igång spekulationer om att hälsominister Wes Streeting planerade att utmana honom om ledarposten. Streeting förnekade, men Labour-ledamöter talar om panikstämning när opinionsstödet rasar.
Labour är pressat av svag tillväxt, skenande sjukvårdsköer och ett Reform UK som äter missnöjda mitten-väljare från höger. Ett regeringsparti som börjar bråka om ledarskapet mindre än två år efter en jordskredsseger signalerar politisk nervositet. Det kan göra Storbritannien mindre förutsägbart i EU-, Ukraina- och Nato-politiken.
EU
EU-länderna har nått en preliminär uppgörelse om att lätta på miljökraven kopplade till den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Mindre gårdar slipper vissa grundvillkor och kan samtidigt få högre stöd, vilket enligt kommissionen kan spara bönderna upp till 1,6 miljarder euro per år. Ett tydligt exempel på hur bonderevolten i Europa pressar tillbaka klimatambitionerna, och visar på hur EU försöker minska regelbördan när den globala konkurrensen hårdnar.
Den preliminära CAP-uppgörelsen gör det enklare för småbrukare – mindre kontroller, färre miljövillkor, mer stöd – efter månader av protester i flera EU-länder. Miljöorganisationer varnar för att bönderna blir mer sårbara för torka, extremväder och prischocker när klimatkraven mjukas upp.
Grekland, Cypern, Spanien och Italien pekas ut av EU-kommissionen som berättigade till den första “solidaritetspoolen” när den nya migrations- och asylpakten börjar gälla 2026. Det innebär mer omfördelning av asylsökande och/eller pengar från andra medlemsländer. Samtidigt avsätts 250 miljoner euro för gränsövervakning, som ska användas till drönare och antidrönarkapacitet för att hjälpa länder som står inför hybridhot och drönarintrång, enligt kommissionens förslag.
Svagare GDPR?
“Digital Omnibus”, en teknisk förenkling, kan leda till ett svagare dataskydd inom EU.
127 olika organisationer larmar nu om EU:s planerade “Digital Omnibus”. Förslaget presenteras som teknisk förenkling, men kan i praktiken försvaga GDPR och andra viktiga dataskyddslagar. Förändringarna skulle bland annat göra det lättare för AI-jättar som Google och Meta att träna sina system på europeisk persondata, försvaga cookiereglerna och minska skyddet för känslig information som hälsodata och politiska åsikter, enligt läckta utkast. Civilsamhällesorganisationer och fackföreningar är kritiska till att processen sker “under radarn” med brådska och utan demokratisk insyn. EU-kommissionen planerar att presentera förslaget den 19 november.
• EU-kommissionen presenterade i onsdags “Democracy Shield”, en färdplan för att bättre skydda demokratier mot utländsk påverkan. Initiativet kommer i en tid av ökade geopolitiska spänningar och påverkansoperationer riktade mot europeiska institutioner.
AUSTRALIEN – INDONESIEN
Australien och Indonesien meddelade i veckan att de är överens om ett nytt säkerhetsavtal som ska skrivas under i januari – ett steg bort från de frostiga relationerna efter Östtimor-krisen. Fördraget lovar konsultationer vid hot mot endera landet och tätare samarbete kring säkerhet och försvar, men utan formell skyldighet till gemensam militär insats.
USA
USA avslutade den längsta nedstängningen av statsapparaten i landets historia i och med att Donald Trump undertecknade ett nytt finansieringspaket den 12 november. Det skedde timmar efter att representanthuset röstat för att återstarta livsmedelsbiståndsprogrammet SNAP och andra federala tjänster. Stoppet har påverkat miljontals amerikaner och federal verksamhet under en längre period än någonsin tidigare – 43 dagar. Presidenten har under perioden skyllt på “oansvariga demokrater”, men flera republikaner oroar sig för att Trumps ekonomiska trovärdighet har tagit skada långsiktigt. En ny nedstängning hotar i slutet av januari, eftersom den nuvarande överenskommelsen bara gäller tills dess.
Demokrater i kongressen släppte nyligen mejl från Jeffrey Epsteins dödsbo där Epstein påstår att Trump “visste om flickorna” och att ett offer “tillbringade timmar” tillsammans med Trump. I mejlen från 2011 kallade Epstein Trump för “hunden som inte skäller” eftersom han aldrig nämnts i samband med skandalen.
Som svar beordrade Trump omedelbart justitiedepartementet att utreda Epsteins kopplingar till framstående demokrater som Bill Clinton, donatorn Reid Hoffman och tidigare Harvard-chefen Larry Summers samt banken JPMorgan Chase. Justitieminister Pam Bondi tackade Trump för uppdraget, vilket kritiker kallar politisk hämnd och ett sätt att avleda uppmärksamheten från Trumps egna band till Epstein.
“Visste om flickorna”
Jeffrey Epstein påstår i nyligen offentliggjorda mejl att Trump kände till hans affärer.
I fredags tog Trump bort tullar på matvaror som kaffe, bananer, nötkött och tropisk frukt. Beslutet påverkar över 200 produkter. Matpriserna har ökat kraftigt sedan tullarna infördes. Kaffe har blivit nästan 19 procent dyrare det senaste året, medan bananer har blivit cirka sju procent dyrare. Utan tullar förväntas priserna sjunka något, men experter varnar för att inte förvänta sig drastiska prissänkningar eftersom de höga priserna också beror på global brist på råvaror och extremväder.
“Kaffepriserna var lite höga, nu kommer de att vara på den låga sidan inom en mycket kort period”, sa Trump enligt Reuters.
• USA:s justitiedepartement bytte i tysthet ut “identiska” Trump-underskrifter på nyligen genomförda benådningar, rapporterar AP, som låtit två experter på forensiska dokument granska namnteckningarna.
• Demokratiske senatorn John Fetterman hamnade på sjukhus i torsdags efter att han ramlat under en promenad. Han blev yr på grund av ventrikelflimmer och föll. Fallet resulterade i 20 stygn i ansiktet, uppger Reuters. På lördagen meddelande han dock att han var utskriven från vården och mår bra.
BOLIVIA
Konservative Rodrigo Paz svors in som ny president i Bolivia och bryter därmed nästan två decennier av vänsterstyre. Han lovar att “avideologisera” staten, normalisera relationerna med USA och dra ned på subventioner – samtidigt som landet brottas med bränslebrist, inflation över 20 procent och tomma valutareserver.
COLOMBIA
I Bogotá, Colombia, samlades representanter för EU, Latinamerika och Karibien för att “stärka banden”. Diskussionerna kantades av splittring kring en amerikansk operation mot misstänkta narkotikatransporter till havs. Vissa regeringar ser insatsen som nödvändig, andra som ett intrång i regional suveränitet.
CHILE
Chilenska väljare går till valurnorna idag söndag i ett hårt polariserat presidentval, där inrikes säkerhet och gängvåld dominerar agendan.
JAPAN – TAIWAN
Japans nya premiärminister Sanae Takaichi sa i parlamentet att ett kinesiskt angrepp på Taiwan kan utgöra en “överlevnadshotande” situation för Japan och därmed öppna för militärt svar. Peking krävde en ursäkt medan en kinesisk diplomat skrev ett hotfullt inlägg på social media, där en artikel om Takaichis uttalande kommenterades med texten “The dirty head that sticks itself in must be cut off”. Takaichi har tidigare lovat kraftigt stärkt försvar och mindre “strategisk tvetydighet” kring Taiwan, något som riskerar att skärpa säkerhetsläget i regionen.
Taiwans vicepresident Bi-khim Hsiao höll ett ovanligt tal i Bryssel, där hon uppmanade EU att stärka säkerhets- och handelssamarbetet och varnade för kinesiska cyberattacker och försörjningsrisker kring halvledare. Kina kallade besöket ett brott mot “ett Kina-principen” och uppmanade EU att hålla sig borta från “separatism”.
