Nyhetsbrevet: Den gröna omställningens blodiga pris – och valtider i Latinamerika

👉 Svågerpolitik på Substack • Prenumerera gratis!

COP30 & KLIMATET

COP30 i Belém har gått i mål – med blandade känslor. Rubrikerna dominerades av misslyckandet att enas om en utfasning av fossila bränslen, men i skymundan togs faktiskt viktiga steg. Man diskuterade handel inom FN:s klimatsystem, och bioekonomi lyftes som en nyckelstrategi för Amazonas.​

En stor framgång var “Intergovernmental Land Tenure Commitment”, ett åtagande från 15 regeringar att säkra och stärka urfolks och lokalsamhällens markrättigheter över 160 miljoner hektar i tropiska skogsländer – en viktig vinst för klimaträttvisa. Men samtidigt varnade Transparency International för brister i öppenheten kring de offentliga infrastrukturprojekt som genomfördes inför klimatmötet.

Den stora stötestenen var de fossila bränslena. En grupp oljeländer satte sig på tvären. Trots att över 80 länder – inklusive EU och värdlandet Brasilien – ville få till ett avtal, stoppades det av nationer som såg det som ett hot mot sin ekonomi.​

Kärnfrågan handlade om att tvinga fram en minskning av olja och gas. En allians ledd av Saudiarabien, Ryssland och Indien satte stopp för detta. Som plåster på såren lovade Brasilien en “frivillig färdplan” vid sidan av, men det bindande globala avtalet uteblev.

• Reportrar utan gränser (RSF) rapporterar att flera länder under COP30 för första gången enades om att skydda “informationsintegritet” i en officiell deklaration. Detta innebär ett löfte om att bekämpa desinformation som hotar klimatåtgärder och att skapa en säkrare miljö för journalister som rapporterar om klimatkrisen.

• I serien “Tree Tales” granskar journalisterna Elisângela Mendonça, Josephine Moulds och Ana Bottallo hoten mot världens skogar – från kollagenindustrin i Brasilien till oljeborrning i Kongo-Kinshasa. Syftet är att visa hur viktig grävande journalistik är för att skydda naturen. Serien har producerats i samarbete mellan Earthday.org och Pulitzer Center. Du kan se alla avsnitten på Youtube.

32 personer

Minst så många människor miste livet när det utbröt panik vid en koppar- och koboltgruva.

Minst 32 personer omkom när en provisorisk bro kollapsade vid koppar- och koboltgruvan Kalando i provinsen Lualaba i sydöstra Kongo-Kinshasa i mitten av november. Olyckan inträffade när så kallade “creuseurs”, informella gruvarbetare som arbetar under svåra förhållanden med enkla verktyg, rusade över brokonstruktionen, som gav vika över ett översvämmat dagbrott.​

Enligt lokala myndigheter hade arbetarna trotsat ett tillträdesförbud utfärdat på grund av kraftiga regn och risk för jordskred. Vittnesmål och rapporter gör dock gällande att panik utbröt efter att soldater på platsen öppnat eld, vilket orsakade rusningen. Gruvan utvinner koppar och kobolt – nyckelkomponenter i batterier för elbilar – vilket återigen väcker frågor om de humanitära kostnaderna för den globala gröna omställningen.​

VALTIDER

Den andra fasen av Egyptens parlamentsval inleddes 24 november och omfattar 13 så kallade guvernement, däribland huvudstaden Kairo. Valet ses som en prövning av president Sisis styre, i en tid då landet plågas av djup ekonomisk kris och impopulära åtstramningsåtgärder. Nationella valmyndigheten (NEA) rapporterade om ett stort valdeltagande, särskilt bland unga och kvinnor, samt ett fortsatt högt deltagande på landsbygden.

Stämningen inför andra omgången har påverkats av rapporter om oegentligheter under den första fasen, vilket ledde till att valmyndigheten ogiltigförklarade resultaten i 19 valkretsar, efter order från presidenten. Resultaten från denna omgång väntas presenteras 2 december.​

På söndag går Honduras till val för att utse ny president och kongress. Valet präglas av stor oro för valfusk, underblåst av politisk polarisering och tidigare anklagelser om oegentligheter. De ledande kandidaterna är Rixi Moncada från det styrande vänsterpartiet Libre, som driver en plattform baserad på “demokratisk socialism” och vill fortsätta president Xiomara Castros politik, med fokus på sociala reformer och statligt inflytande.

Hennes främsta utmanare är Nasry “Tito” Asfura från det konservativa Nationalpartiet (PNH). Han profilerar sig som en pro-amerikansk kandidat som vill stärka banden till USA, återupprätta relationen med Taiwan och uppmuntra utländska investeringar. En tredje stark kandidat är Salvador Nasralla från Liberala partiet (PLH), en populistisk tv-personlighet och tidigare vicepresident som nyligen bytt parti. Han går till val på en anti-korruptionsplattform och kritiserar både den sittande regeringen och det traditionella tvåpartisystemet.

“Leder tvåsiffrigt”

Chile väntas gå mot höger i presidentvalets andra omgång den 14 december.

Chile går mot polariserad andra valomgång. Efter första valomgången den 16 november står det klart att presidentvalet avgörs den 14 december. Striden står mellan den ultrakonservative José Antonio Kast och kommunistpartiets Jeannette Jara, i ett val som präglas av frågor om säkerhet och ekonomi. Jara vann första omgången med 27 procent, tätt följd av Kast med 24.

En färsk opinionsmätning visar att Kast nu leder tvåsiffrigt inför slutstriden. Analytiker bedömer Jaras chanser som små, då högerkandidater fick över 50 procent av rösterna i första omgången. De utslagna högerkandidaterna Johannes Kaiser och Evelyn Matthei har ställt sig bakom Kast, vilket skapar ett starkt konservativt block.

Valrörelsen domineras fortsatt av frågor om säkerhet och migration, där Kasts hårda linje om en “järnhand” mot brottslighet och förslag om gränsmurar tycks resonera väl med väljarkåren. Jara försöker appellera till mittenväljare med budskap om hopp och sociala reformer.

KONFLIKTER

Vapenvilan mellan Israel och Hamas trädde i kraft 10 oktober och avslutade en tvåårig konflikt, som inleddes med Hamas attack 7 oktober 2023. Avtalet har dock präglats av upprepade överträdelser – minst 342 palestinier och tre israeliska soldater uppges ha dödats sedan vapenvilan började. Båda sidor anklagar varandra för brott mot överenskommelsen. Den första fasen närmar sig sitt slut med frigivning av gisslan och fångar, medan medlare från Turkiet, Qatar och Egypten nu förhandlar om fas två. FN:s säkerhetsråd har godkänt president Trumps plan som inkluderar en internationell stabiliseringsstyrka och en teknokratisk övergångsregering för Gaza.

Den palestinska regeringen har presenterat en flerårig återuppbyggnadsplan värd 67 miljarder dollar. FN, EU och Världsbanken uppskattar dock att över 70 miljarder dollar kommer behövas för att återställa Gazas totalt förstörda ekonomi och infrastruktur. Den första fasen kostar 3,5 miljarder dollar under sex månader för akut humanitär hjälp och infrastruktur. En palestinsk kommitté under internationellt styre ska leda den dagliga förvaltningen, medan en stor återuppbyggnadskonferens planeras i Egypten.​

• Spanien meddelade i dag (torsdag) officiellt att de kommer att bojkotta Eurovision Song Contest om Israel tillåts delta. “Israel har systematiskt brutit mot alla konkurrensregler och utnyttjat dem för politiska syften, medan andra länder som gjorde det har blivit sanktionerade”, sa landets offentliga radio- och tv-myndighet i ett uttalande, enligt Haaretz.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Frankrikes Emmanuel Macron har undertecknat en avsiktsförklaring om leverans av upp till 100 stridsflygplan av typen Rafale under de kommande tio åren. Avtalet, som ingicks vid en flygbas nära Paris 17 november, markerar ett tydligt skifte – Europa kliver fram när osäkerheten kring USA:s roll under president Trump växer.

Frankrike är dock inte ensamt. Diskussioner om svenska Gripen-plan har pågått parallellt, men konkreta leveransbesked inväntar fortfarande koordinering genom NATO. Även Tyskland och Nederländerna har lovat miljardbelopp via NATO:s inköpsinitiativ “Prioritized Ukraine Requirements List”, eller PURL, för att säkra vapenleveranser oberoende av Washington.​ PURL innebär kort sagt att Europa står för notan, medan USA står för leveransen.

Inte prenumerant än? Här nedan blir du det – helt gratis!