I många europeiska länder är högerextrema partier på frammarsch. Svågerpolitik.se har gått igenom vilka partier som är i regeringsposition alternativt finns invalda i de nationella parlamenten runt om i Europa.
🇭🇺 Ungern
“Rörelsen för ett bättre Ungern”, mer känt som Jobbik, är ett ultra-nationalistiskt och EU-skeptiskt parti. Det är Ungerns näst största parti med 26 platser i parlamentet, men har knuffats åt sidan av premiärminister Victor Orbáns egna hårda anti-invandringsposition. Orbáns parti Fidesz tog två tredjedelar av parlamentets 199 platser i det senaste valet i april 2018.
Orbán fick många rubriker när Ungern började förstärka och bygga ut sitt taggtrådsstängsel mot Serbien och Kroatien mitt under flyktingskrisen 2015, i syfte att stoppa “illegala” invandrare.
I somras antog Ungern en ny lag som förbjuder privata organisationer och enskilda individer att hjälpa papperslösa invandrare och flyktingar. Åtgärden är en del i Viktor Orbáns fälttåg mot den amerikanske finansiären George Soros. Soros finansierar pro-demokratisk aktivism runt om i världen, och har varit målet för en nationell statsstödd ungersk hatkampanj.
“Stoppa Soros”-lagen, som den kommit att kallas, innebär att regeringen kan gripa den som till exempel hjälper en papperslös invandrare med mat, eller deltar i en demonstration för papperslösas rättigheter.
🇮🇹 Italien
Italiens Lega Nord, numera endast Lega (ligan), bildar tillsammans med anti-etablissemangspartiet Femstjärnerörelsen den italienska regeringskoalitionen sedan juni i år.
Mest uppmärksamhet under regeringens 100 första dagar har inrikesministern, Legas Matteo Salvini, fått. Han har upprepade gånger basunerat ut sitt anti-invandringsmantra i press och på sociala medier. Bara dagar efter att han blivit utnämnd till inrikesminister stängde Salvini italienska hamnar för invandrare och asylsökande. En båt med 600 migranter som hade räddats på Medelhavet släpptes inte in i Italien utan fick istället styra kosan mot Valencia i Spanien.
I fredags var Salvini åter i rubrikerna då han slog ihop påsarna med Steve Bannon, Donald Trumps förre chefsstrateg. Bannons nya värv, “The Movement”, är att hjälpa europeiska populister att ta över makten i EU-parlamentet i valet nästa vår. The Movement, eller rörelsen, kommer att erbjuda gemenskap och lokaler i Bryssel där högerextrema ledare kan mötas, lära känna varandra och forma allianser.
🇦🇹 Österrrike
Det EU-skeptiska och invandringskritiska Frihetspartiet (FPÖ) var nära att vinna presidentposten i Österrike 2016, vilket hade gjort deras ledare till Europeiska unionens första extrem-höger president.
Efter det österrikiska riksdagsvalet förra året bildade det konservativa partiet ÖVP regering tillsammans med högerextrema FPÖ, som fick 26 procent av rösterna. ÖVP fick 32 procent. Koalitionsuppgörelsen gör Österrike till det enda västeuropeiska landet med högerextrema i regeringen.
FPÖ kontrollerar flera nyckelposter i den nya regeringen, däribland inrikes- och försvarsdepartementen. Den nya inrikesministern Herbert Kickl (som varit talskrivare åt FPÖ:s tidigare ledare Jörg Haider) var upphovsmannen bakom flera kontroversiella slagord under valkampanjen som “Hem istället för Islam” och “Mer mod för wienerblod”.
Sedan den nya koalitionen tog makten har man bland annat vidtagit kraftåtgärder mot vad man kallar “politisk islam”, och stängt sju moskéer samt utvisat upp till 40 imamer från landet.
FPÖ grundades 1956 av före detta nazister.
🇩🇪 Tyskland
Alternativ för Tyskland (AfD) är det tredje största partiet i tyska riksdagen Bundestag efter valet i september 2017. Partiet, som är mot invandring och öppet islamofobiska, fick 12,6 procent och 94 platser i Bundestag. AfD har kopplats till såväl antisemitism som nynazism.
AfD är mot samkönade äktenskap och adoptioner, och propagerar för “gamla könsroller”. En av AfD:s folkvalda, Wolfgang Gedeon, har uppfunnit en ideologi han motsätter sig: “grön kommunism”. Där inkluderar han feminism tillsammans med “sexualism” och “migrationism”.
I partiets plattform ingår skepsis mot klimatförändringar. Därför är AfD kritiska mot energiförsörjningspolitiken (Energiewende) i Tyskland som främjar förnyelsebar energi. Partiet vill till exempel begränsa en “okontrollerad expansion av vindenergi”.
🇫🇷 Frankrike
Nationella fronten (FN) med sin ledare Marine Le Pen fick nära 34 procent av rösterna i presidentvalet 2017, som vanns av Emmanuel Macron med 66 procent av rösterna.
I det efterföljande parlamentsvalet fick FN endast 8 av 577 platser i nationalförsamlingen. Le Pen hävdade, likt vänsterradikale ledaren Jean-Luc Melenchon, att det rekordlåga valdeltagandet runt 44 procent gjorde resultatet tvivelaktigt.
Bland FN:s huvudfrågor finns opposition mot fri invandring, det franska medlemskapet i EU, Schengen-samarbetet och euron. Man förespråkar också en nolltolerans när det kommer till lag och ordning.
FN heter numera Rassemblement National, Nationell samling.
🇳🇱 Nederländerna
Geert Wilders Frihetsparti (PVV) fick 20 av 150 platser i Nederländernas parlament i senaste valet (mars 2017) och blev därmed näst största parti med 13,1 procent av rösterna. Partiet är inte en del av regeringskoalitionen. PVV har främst gjort sig känt som ett anti-islam-parti.
Läs mer om Geert Wilders i en artikel från “gamla” Svågerpolitik.
🇬🇷 Grekland
Nynazistiska och rasistiska Gyllene gryning blev tredje största parti i valet 2015 med sju procent av rösterna. Man har därefter tappat ledamöter och är numer fjärde största parti i parlamentet.
🇧🇬 Bulgarien
Nationalistiska Förenade patrioter är en del av den bulgariska koalitionsregeringen sedan valet i mars 2017. Man blev då tredje största parti med drygt 9 procent av rösterna. Förenade patrioter har en invandringskritisk och EU-skeptisk agenda, är motståndare till islam och för ett närmare samarbete med Ryssland.
Partiets ledare har även använt rasistisk retorik mot Bulgariens romska minoritet, förespråkat våld som ett sätt att motverka att invandrare kommer till Europa och uttryckt tvivel mot att klimatförändringar är ett verkligt problem.
🇩🇰 Danmark
Högerpopulistiska Dansk folkeparti (DF) är landets näst största parti med 37 platser av 179 i Folketinget. Man fick 21,1 procent av väljarstödet i valet 2015. DF fungerar som stödparti till den konservativa regeringen. Partiet vill kraftigt minska invandringen, framförallt från icke-västeuropeiska länder, och motverka uppkomsten av ett mångkulturellt samhälle i Danmark.
Andra länder 🇳🇴🇫🇮🇸🇪🇸🇰🇬🇧
Högerpopulistiska eller högerextrema partier finns även invalda i parlamenten i Norge (Fremskrittspartiet, regeringsparti), Finland (Sannfinländarna), Sverige (Sverigedemokraterna) och Slovakien (Kotleba). I Storbritannien åkte UKIP ut ur parlamentet i senaste valet.
Har vi missat något? Tipsa oss gärna!